Maktspelare


2014-02-28 05.52.33Makt är inget som du får utan tar. Klart är att du blir delegerad makt när du blir chef, men där måste du axla den ”mantel” som följermed ett sådant uppdrag.

Där makt är ett centralt inslag i medarbetares och chefers arbetsliv, där uppstår ofta ett spel mellan olika aktörer. Ett så kallat maktspel. Förutsättningen för att det ska skapas ett utrymme för detta är att bolaget måste ha en viss storlek, att behov och intresse för detta område måste finnas. Med andra ord förekommer det inte på alla arbetsplatser, men på tillräckligt många som drar in människor i system som resulterar i tråkiga upplevelser.

I ett maktspel är vinnandet det centrala och till vilket pris som helst. Klart är att det blir konsekvenser av olika handlanden men dessa ser ofta inte utövarna, utan efter spelet kan komma att handla om detta. I och med att vinnande är det centrala så blir det även ett ”svart-vitt-tänkande”. Det i sin tur leder fram till att det finns olika arketyper-roller-som dyker upp som exempelvis offret, ledaren, härskaren etc. Dessa roller ger olika publicitet utåt och väljs ofta omedvetet. Ofta ske valet utifrån att man någonstans på vägen vunnit framgång i en roll och denna roll blir man trygg med. Därmed inte sagt att man trivs i den.

Det finns en berömd scen från valet 2006 i en direktsänd TV debatt mellan de olika partiernas partiledare. Vid ett tillfälle är det Maud Olofsson som debatterar med Göran Persson och han vänder ryggen till henne. Hon blir mycket arg och Göran Persson blir kallad till de som leder debatten. De undrar över varför han använder sig av härskarteknik och han urskuldar sig med att han inte haft någon intention att använda detta utan han har gjort det helt omedvetet. Göran Persson vann inte valet, men denna strid vann han. Debatten fick enorm publicitet och debattens sakfrågor försvann, vilket var ett av syftena. När han blev framkallad till podiet för sin tillrättavisning blev de andra varse ”när dommarteamet inte är med hur hanterar vi denna person då?”. Det gav honom en stark maktposition som få vågade utmana.

Som ni förstår handlar ofta maktspelet mer om ett långsiktigt positionerande där den gällande sakfrågan kan vara helt ovidkommande. Eller som i ovanstående exempel fick Göran Persson bort fokuset från sakfrågor och man började debattera uppförandet i studion.

Det är heller inte säkert att den som till synes har mest makt går vinnande ur striden, utan oftast är den svåraste motståndaren den som inte själv hamnar i affekt. Med andra ord är jag själv min värste fiende. En spelmissbrukare som jag träffade för många år sedan berättade för mig att ”man måste alltid ha huvudet i kylskåpet”. När man börjar förlora vill man snabbt vinna tillbaka och då hamnar man ofta i affekt. Medspelarna märker detta och vet att det strategiska tänkandet trappas ned allt mer. I debatten ovan hände just detta. Maud Olofsson var upprörd, debattledarna var arga men Göran Persson var mycket lugn för han visste att fokuset ändrades allt mer.

Slutligen ska sägas att många arbetsplatser skulle må bättre av om maktspelare började reflektera över beroendet av detta spel. Det är som en drog som ger enorma kickar, men du får betala ett väldigt högt pris.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s