Den svenska modellen


2013-06-18 14.59.271I veckan har det kommit besked att Eriksson kommer skära ned sin personalstyrka, slimma sin organisation för att kunna möta den allt hårdnande konkurrens som råder på deras marknad. En av deras största konkurrenter är de kinesiska företaget Huawei som sedan sin start i mitten av 1980 talet har växt och är idag en av de största aktörerna på marknaden. Deras framgångsrecept har varit att kopiera och vidareutveckla produkter till en lägre kostnad än sina konkurrenter.

Eriksson framgång byggdes från början på klassisk ”entreprenörs anda” där nya innovationer främjades högt. Många innovationer, som sedan blev verkliga produkter, togs fram av frivilliga krafter inom företaget. Däremot var de inte alltid schemalagda utan ingenjörer jobbade både på sin fritid och arbetstid med dessa saker. Det ska nu påpekas att Eriksson inte var ensam om detta arbetssätt utan flera andra svenskaföretag, som exempelvis SAAB, SKF som rönte stora framgångar världen över, gjorde på samma sätt.

I mitten av 1990 talet började konkurrensen bli hård för Eriksson och vinsterna minskade. I början 2000 talet halverades personalstyrkan men produktiviteten var lika hög. Däremot försvann de ”spontana innovationerna” och de så kallade ”gräsrotsingenjörerna” slutade. Frågan är hur ska Eriksson kunna konkurrera när dess management modell allt mer likar deras konkurrenters.

Forskaren Päivi Rietsola menar att ”Sverige allt för okritiskt har anammat globala managementmodeller för organisationsstyrning”. Jag kan inte påstå att jag är förvånad och har sett detta ske under flera års tid. Vi har rört oss från en framgångsrik skandinavisk modell och ”anpassat oss” till det som vi tror är internationellt. Det centrala i Päivis forskning är att styrmodellen måste vara anpassad till företagskulturen, är den inte det kommer det aldrig att fungera. Det går med andra ord inte ”importera” styrmodeller från andra länder och sedan tro att det ska fungera här. Trots att de är på engelska och vi kan engelska väldigt bra så går det inte att ta en internationell modell och sätta in i det svenska.

Som jag skrev så var en viktig framgång för många svenska företag att innovationer fick frodas fritt vilket skapade många smarta produkter. Självklart kan det vara svårt att göra exakt det samma idag för att lönsamheten är central men jag tror att fler bolag skulle behöva integrera denna del på samma sätt som finans, IT och kommunikation har blivit en del av företagets bas.

Det märkliga i detta är att många företag, bland annat Google med en anglosaxisk bolagsstruktur, försöker nu idag skapa den management struktur som svenska företag en gång i tiden hade. Idag kallar man det för ”Innovation management” då skulle vi ha kallat det för ”den Svenska modellen”.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s