Sitt ned i båten


2015-07-20 17.37.35-1 Dick Iggström

I en intervju i Dagens Industri 17/7 med Peje Emilsson fick han frågan ”vilket är det bästa råd som du har fått?” Peje svarade ”Ta det lugnt. Tala om vad som har hänt för dina medarbetare och sitt stilla i båten”.

”Att ta det lugnt” och tänka efter när det blir bekymmersamt håller nog de flesta med om att det bör man göra. Men är det en orkan utanför ditt hus så är rädslan av att snart ”gå under” är påtaglig. När man hamnar i det så blir de flesta av oss oerhört passiva och några oerhört aktiva. I båda fallen styrs man utifrån ett reaktivt beteende mönster ”att fly eller att fäkta”. Innebörden med att ”ta det lugnt-sitt stilla i båten” är att skapa utrymme för reflektioner-funderingar. Att låta våra reaktiva beteende mönster ta över kan räddas oss men kan även förvärra skadan.

För många år sedan träffade jag en pokerspelare som hade förlorat mycket pengar en natt på nätpoker. Hans förklaring var att han inte hade haft ”huvudet i kylskåpet” när han hade börjat förlora. Han hade med andra ord blivit förbannad på sig själv över de förluster som han hade gjort och ville vinna tillbaka. De övriga medspelarna märkte snabbt detta och eftersom han var i affekt kunde de enkelt tömma hans konto.

Vikten av att ha med sig sina mer emotionella sidor när man ”sitter ned i båten” är oerhört viktigt om man ska komma vidare fram till ett beslut. Ju mer man försöker hålla borta de känslor som kan finnas, ju starkare blir de. Orsaken är att den emotionella påverkan på våra beslut är betydligt större än de mer analytiska. En känsla som verkligen kan bli en ruggig fiende och som man verkligen inte vill ha med sig när man ”sitter i båten” är tvivel. Klart att man till viss del behöver kunna tvivla på vad som är rätt, men får den ta över helt passiviseras man väldigt snabbt.

Förr eller senare behöver man fatta ett beslut. Däremot är det en fördel i inledningsfasen att inte tillåter sig fatta beslut, för de mer reaktiva beteendemönstren har i det skedet en önskan att få kliva in och ta över. Fattas beslut på ett tidigt stadium baserar det sig på dessa mönster och risken är då stor att det blir på samma sätt som för pokerspelaren som jag tidigare berättade om.

Som ni förstår är ”Att sitta ned i båten” ingen passiv position utan ett aktivt arbetande med att bearbeta inflödet av information. Det är ett arbete med att förankra positionen med sin omgivning och få dem att förstå att ”formering” är det som råder. Slutligen är det även ett arbete med att bearbeta frustrationer som uppstår i ”att sitta ned i båten”.

Slutligen är det dags att ”kliva ur båten”. När, man ska göra det, går inte att rådge om eller utbildas i utan bygger på tidigare erfarenheter. Det innebär att man kommer att misslyckas ett otal gånger innan man har en intuition som kan hjälpa en att bestämma, nu är det dags. Ibland är alternativen så dåliga så att man behöver kliva ur för att minimera förlusterna. Då kan i viss mån olika analyser komma till hjälp men beslutet behöver ändå förankras väl innan det fattas, annars kan som sagt var tvivlet ta över och det kan bli svårt att se framåt.

Efter en kris behöver man ”sätta sig ned i båten” och ta ut en ny riktning. I den delen behöver en viss tillbakablick finnas med. Orsaken är att vi lär oss av reflektioner och det i sin tur kan tillföra ett bättre handlag när man styr båten mot nya mål.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s