Ifrågasätt dina förklaringsmodeller


2016-11-18-15-29-06När vi försöker förklara något så kan det vara knepigt att enbart försöka använda ord. Försök exempelvis att med enbart ord skriva en manual för ihopsättning av en IKEA möbel, inte helt enkelt. Nu är en möbel något konkret, så när vi kommer till mer abstrakta områden, blir det än svårare att förklara det med enbart ord. För att förtydliga det vi menar så brukar vi använda olika bildmetaforer, så att det abstrakta blir bildligt och konkret.

Är isberget en chimär ?

Det är väldigt vanligt att ett antal modeller används inom en rad olika områden. Som exempelvis en av de mer populära modellerna ”isberget”. Förutom att det har formen av en triangel, visar den att en större del av denna kropp ligger under vattenytan. Vattenytan blir brytpunkten för det som vi kan se, det som är ovanför är synligt och det som är under ser vi inte. Som sagt var används denna modell i en rad olika sammanhang för att illustrera och förtydliga det som vi menar.

Men är modellerna verkligen ”sanna” eller speglar den mer vår kärlek till favoriserande modeller, som kanske bygger på trygga symbolvärden för oss. Vad händer om vi alltid försöker förklara allt utifrån dessa ”fasta inre modellerna” som vi bär på.

Själv är jag från början ”fostrad” i en ”cirkulärt orsakstänkande”, där orsaken till ett problem kan bero på en mängd olika saker. Sedan när jag började studera organisationspsykologi, management så övergick allt fler förklaringsmodeller till kvadrater, som mer påvisade ett linjärt tänkande. En händelse leder fram till en konsekvens. Jag minns att jag under en period ”slet” med att försöka få ihop det cirkulära resonerade med det mer linjära agerande, vilket var en spännande resa i sig. Att använda kvadrater fungerade relativt bra när man skulle förklara olika organisationsprocesser, men det blev ofta mer problematiskt när man skulle förklara hur vi människors mentala delar fungerade.

Hur skapar vi våra inre symboler?

Dels så finns de omkring oss både i naturen samt det som vi skapar, exempelvis arkitektur. Religionen påverkar oss också, där vi kan ta isberget som har en form av triangel. Triangel är en av de starkare symbolerna i den kristna världen, ”gudfader-sonen-helige anden” som präglar oss från det vi är små tills vi blir gamla. Slutligen kan dramatiska händelser även skapa starka symbolvärden. En av de starkaste berättelserna som finns spritt i många länder är denna om Titanic. Detta enorma skepp, som inte kunde sjunka, men som körde på ett…”isberg” och sjönk.

Så har det med dig att vi behöver kunna illustrera våra tankar och idéer för att vår omgivning ska förstå det du vill förmedla. Men var kritisk mot dig själv om du märker att du ständigt förklarar saker i trianglar, kvadrater, cirklar etc. ta hjälp av någon som inte alls är i din bransch, och fråga ”hur skulle du förklara detta?”

Jo, vi orkar bry oss när vi möter det unika.


2016-09-15-05-50-10-3En fråga som fastnade när jag läste ett inlägg om hur många inspiratörscoacher kan vi orka med att lyssna på. Det händer ibland att marknader blir mättade och det som då kan få genomslag är att det kommer någonting nytt, något som tidigare har gjorts eller någonting unikt. Att vara unik där allt är ”prövat” kan vara svårt, men ofta är det prövat inom den norm som råder. Exempelvis har Gräsmarkskyrka en unik takmålning där helvetet är avbildat ovanför orgel delen. De vanliga takmålningarna i kyrkor har annars himmelsmotiv, men i denna kyrka har man gått ett steg längre.

En av de största komikerna Andy Kaufman gör i denna intervju med David Letterman ett helt fantastiskt framträdande. Han ber till och med publiken att inte skratta men det gör de trots allt. Han jobbar mycket med sin publik och ur det växer det fram en komik som blir svår att glömma. Om det är roligt kan man nog ha olika synpunkter på men det är oerhört unikt.

Jag tror att vi orkar lyssna på det som är annorlunda, men att uppbåda nyfikenhet att lyssna på det som är likt allt annat, blir allt svårare. För att vara annorlunda måste man våga ”gå mot strömmen” och det är sällan välbetalt. Andy Kaufman uppträder under många år gratis på olika stå-up klubbar, allt för att hitta sin stil och utveckla det som är unikt.

Olika nivåer på ditt framträdande

Bronsnivån

På denna nivå läser du antingen från ett skrivet manus eller från den power point presentation som du visar på duken. Dina åhörare brukar orka hålla sig vakna i ungefär 3-5 minuter om ämnet intresserar dem.

Silvernivån

På denna nivån har du släppt manuset, men det du säger är inrepeterat och du har svårt att stämma av var dina åhörare är. Du ser dem i ögonen, men är för rädd för att ta in dem, för då kan du tappa ditt manus. Ögonen brukar även fastna vid vissa ”fixpunkter” som gör att många som lyssnar på dig upplever att ”du inte ser dem”. Om du använder Power point presentationen på denna nivå, så stöttar den dig istället för att du följer den.

Guldnivån

På denna nivå kan du ditt ämne och kan allt mer anpassa din kommunikation till dina åhörare i realtid. Istället för manus har du ”strängar av kommunikation” som du tar fram där ämne och publik möts.

Andy Kaufmannivån

På denna nivå styrs du av sammanhanget, där temat är klart. Du är ”tom i huvudet” när du går in och möter dina åhörare och mentalt ”fullständigt avklädd”. Det gör att du helt kan möta dina åhörare, bli deras spegel, låta tystnaden få breda ut sig. Du ger dina åhörare en känsla av total bekräftelse och total närvaro.

Som du förstår så ju högre upp du klättrar i dian framträdanden desto mindre utrustning behöver, till och med white board pennorna kan du kasta, samt att behovet av manus försvinner inför de sista nivåerna och det är där du kan möta din publik.

Nu säger en del ”jomen jag ska ju bara berätta en grej”. Svaret är antingen gör du detta på fullt allvar eller så lägger du ner det. Svaret på frågan i början av texten; ”hur många inspiratörscoacher till kan vi orka med att lyssna på?” är svaret ”Hur många som helst om vi möter en UNIK person.” Men försöker vi kopiera någon annan finns det inget utrymme alls.

Förmåga till anpassning är lika med överlevnad


2013-11-06 07.36.18-4Det som mer och mer gynnar bolagens utveckling är förmågan till anpassning. Kan låta enkelt och självklart, men det svåra är att förstå den marknad man ska anpassa sig mot och att förändringarna på marknaderna går allt snabbare vilket många affärsstrukturer inte klarar av. Exempel på bolag som har varit ledande men inte klarat denna utmaning är Eastman KODAK, NOKIA och nu senast är Ericsson alltmer drabbat av detta. Självklart var, eller är, de bekymmer som dessa bolag stod inför väldigt olika, men grundläggande var ändå en svårighet att anpassa sig till den marknad man var aktör på.

Tar vi exempelvis Eastman KODAK så var de en period värdens största kamera tillverkare och hade uppemot 95 % av all filmmarknad. Redan 1975 tog de fram den första digitalkameran, men styrelsen trodde inte på detta koncept och därmed skrotas detta. På 90 talet började kameratillverkare i Japan ta fram digitala kameror och idag är det 100 % av marknaden.

Det som skapar framgång för företag är om de snabbt kan anpassa sig till de förändringar som uppstår på marknaden. Det handlar inte enbart om att kunna anpassa sig till tekniska skiften, som var fallet i Eastman KODAK, utan det kan även gälla hantering av finansiella bubblor och kriser. Ett annat exempel på företag i det förstnämnda fallet är NOKIA. De hade över 40% av mobiltelefonsmarknaden och tappade sin totala dominans här på grund av att de aldrig trodde på konceptet ”Smartphones”. I det andra fallet har vi exempelvis IT-krisen runt 2000 eller den finansiella kris 2008 som slog hårt mot bilindustrin.

Bolag har blivit allt bättre på att snabbt hantera kriser som uppstår men det handlar väldigt mycket om att skära ned utgifterna. Tyvärr påverkar dessa åtgärder företagens anpassningsförmåga till det sämre, med andra ord blir bolagets flexibilitet sämre vilket skapar nya svårigheter ju mer turbulent en marknad är. Här är Ericsson ett tydligt exempel, som har skurit ned sina utgifter sedan början av 2000 talet, men ganska nyligen kommit på att man ska bygga om bolagets hela infrastruktur.

Det nya sättet att hantera kriser är att bygga ”försvar”. Alla levande väsen, system etc. har ett försvar, men inte företag. Företag tänker enbart offensivt och aldrig defensivt och det fungerar inte längre. Man kan jämföra detta tänkande med ett fotbollslag med elva spelare där alla är forwards. Att plocka bort spelare, utan att ändra taktik, när man ligger under, leder till att motståndaren får ännu enklare att göra mål. Det nya är med andra ord att även börja tänka defensivt, för att klara framtidens förändringar.

Exempelvis måste det finnas en balans mellan effektivitet och kreativitet. Blir effektiviteten för stor hämmar det ofta kreativiteten. Vid nedgångar ska allt effektiviseras, vilket på en gång ”dödar” kreativiteten.

Det finns en stor risk idag, att företag tittar för mycket på kostnader och blir mer och mer stringenta. Framtidens bolag kommer inte ha råd med detta för att marknaderna kommer vara alltmer turbulenta. Det är lätt att ta fram en effektiviseringsmodell, skala av enligt ”osthyvelsmodellen” och få till effektivitet på det viset. Men det kan faktiskt vara så att framgången att ta sig ur en kris är att våga satsa på rätt innovationer i bolaget, samtidigt som man har koll på kostnaderna.

Det damp ned en padda..


I förra veckan kom den första ”paddan” in i hushållet, en Ipad. Hybriden mellan en telefon, dator, framtid, historia etc. Byggd på HP;s gamla skärm och sedan vidareutvecklats av Apple, och den tredje generationen är nu på väg ut. Användningsområdena har ökat sedan den kom, men för många har man inget ”nytt” område att använda den till. En kollega som jobbat med film, produktion och Apple användare sedan 1984, förstår överhuvudtaget inte vad man ska med denna manick till. En annan kollega, projektledare köpte sin första Apple produkt, Ipad, för två år sedan och hon är helt lyrisk över denna tingest.

Denna typ av reaktioner är vanlig när företag kommer med hybridprodukter till en marknad som kan förstå den till viss del. En del använder hybriden som den föregångare som den är utvecklad ifrån. Med andra ord köper ett extern skrivbord och förvandlar Ipaden till en bärbar dator. Andra utgår från ett eget behov och ser att produkten väl överensstämmer för att täcka behovet. Exempelvis använda Ipaden till ett elektroniskt skrivbord.

Längre fram i tiden, när ett antal generationer av produkten har passerats, och användarna har växt upp med produkten, har hybriden blivit en egen bruks sak, som det går att kombinera och skapa nya hybrider. Cykeln som man kom på att sätta motor på och så blev det en motorcykel. Chassit från motorcykeln kan nog funka i en vattenmiljö och så kom de första vattenskotrarna till.

Innovationen som Apple drog igång med Ipaden har nu skapat en ny marknad, men många som kommer i kontakten med den för första gången ser den som en ersättare för en vanlig bärbar dator, vilket den inte är. Den är någonting mer. Slate PC från Windows visar detta. Exempelvis har skärmen en känslighet för alla fingrar du sätter på skärmen samtidigt. Du kan med andra ord använda alla tio fingrar på samma sätt som ett vanligt papper. Det kommer med all sannolikhet att replikeras från Apple i någon anna form och på det viset kommer det unika med produkten att stärka och utvecklas. I en framtid kommer det att finnas många produkter inom sfären datorer, men som mer och mer är anpassade efter individens behov.

Hur använder vi vår padda då? För mig är den som en större och otympligare smartphones, men det handlar mer om att jag inte hamnat i ett ”lekområde” med den. Väl i detta område kommer jag börja se hur jag kan få användning för den, sen får vi se om den kommer att ersätta någon av de datorer jag använder idag eller om jag upptäcker ett nytt användningsområde.