Olika regler vi människor lever med.


2016-04-28 13.43.54-4Vi har nu kört bil i drygt 100 år och de senaste 60 åren har bilen varit var och ens egendom. Trots att bilen har utvecklats en del så är dagens bil fortfarande en modifierad T-ford, även de senaste bilar med el-motorer.

En ”relik-tingest” som fortfarande hänger med i detta är signalhornet. Tillkomsten av denna pryl var i en tid när inga hastighetsbegränsningar fanns, det var vanligt med djur på vägarna, vägarna bestod av grus och gångtrafikanter var något som skulle hålla sig ur vägen. Idag är det en helt annan trafiksituation som råder, där det inte finns några funktioner kvar för denna älskade tingest. Nu är människan en praktisk lagd varelse, som gärna hittar på egna uppgifter, om man inte förstår ett ”varför-sammanhang”. Signalhornet har idag fått en funktion som påminner om en ”futuristisk-eraser-knapp”, där instruktionen lyder ”om du trycker på knappen försvinner hindret framför dig”.

Eftersom människan tror sig vara ett intelligent djur, så fortsätter vi att tuta i tron om att hindret eroderas, inte enbart en gång, utan gång på gång. För regel nummer två som vi människor lever efter är att ”fungerar inte din lösning men det är den du tror på, gör om det tills det funkar”. Det innebär att vi kanske inte alltid är så intelligenta som vi tror. Andra djur gör det lite enklare för sig, de är mer funktionella. Det som inte fungerar överger man för att prova någonting annat.

När vi nu alltmer övergår till ett digitalt kommunikationssamhälle, så behöver vi ibland skrota gamla ”signalhorn” för att få fram fler funktionella lösningar. Om vi fortsätter på biltemat så vet vi idag att den största orsaken till att drygt 260 människor kör ihjäl sig per år i trafiken beror till 99% på chauffören, så är detta inget argument ”som biter” när vi nu står inför ”självstyrande” bilar. Nix, snabbt är man där och diskuterar om vad som händer när ”tekniken” inte fungerar? Nu är detta inget bekymmer när man exempelvis flyger en Airbuss 787, som i långa sträcker körs med autopiloten på. Men när ny teknik ska användas i nya områden, är vår rädsla stor. Då kommer vi till regel nummer tre för oss människor; ”allt främmande som du inte förstår, ska du vara rädd för”.

En annan sak vi inte får glömma är att i ”självstyrande” bilar skulle vårt inflytande över exempelvis blinkers och signalhorn nästintill helt försvinna. Det är något vi kan tycka vara lite komiskt men ofta är det exempelvis gamla invanda mönster och normer som gör det svårt att genomföra strukturförändringar i en arbetsgrupp. Det märkliga är att trots att vi är så intelligenta så behåller vi hellre ett dåligt ofungerande system, där alla mår dåligt, än att ens prova någonting nytt. Förmågan till förändring är alltid lägst i de företagskulturer som mest behöver det.

Nu kommer vi till regel nummer ”ett” som styr oss människor. ”Du vet vad du har men du vet inte vad du får”. Om du tycker detta är belastande, till och med är ett ”Helvete” som du lever i, så kan du städa det och få ett rent helvete. Så långt är vi människor beredda att gå för att bibehålla det gamla som vi är vana vid.

Styrelseproffs


I dagarna blev det klart att Ursula Piëch, väljs in i Volkswagens styrelse. Det som i dessa sammanhang är mest anmärkningsvärd är att hon är förskollärare. Jovisst är hon gift med Ferdinand Piëch, men anses idag ha den kompetens som bolaget behöver.

Det är ovanligt att styrelseledamöter har en annan utbildning än civilekonom eller civilingenjör. Varför det har blivit så, tycks ibland handla mer om tradition än logiska förklaringar. Visst är det så att exempelvis civilekonomen förstår hur bolaget ska byggas och att den kompetensen bör finnas i en styrelse, men däremot finns inte det i civilingenjörsutbildningen. En del har löst det genom att komplettera sin utbildning. Exempelvis CH Svanberg, är både civilingenjör och civilekonom. KTH har även finansiell ”utbildningsgrenar” på sina tekniska utbildningar.

Ett av styrelsens viktigaste områden är att ta fram strategier, som bygger på mål som ligger bortom tre års perioder. Samtidigt ska den vardagliga verksamheten understödjas, om företaget hamnar i kris kan styrelsen jobba med flera olika tidsperspektiv, kortsiktiga och de mer långsiktiga. De underlättar för VD som har en mer operativ roll i företaget. Det är därför inte säkert att en bra VD blir en bra styrelseordförande. Det är två helt olika saker och kan jämföras med att vara elitspelare och sedan bli tränare. En framgångsrik elitspelare behöver inte bli en bra tränare, och det finns tränare som inte haft en elitkarriär, men blivit bra tränare.

Som ni märker handlar styrelsearbete ganska lite om att behärska sitt verksamhetsområde, det är klart att du måste kunna läsa och förstå en rapport och balans räkning, en del juridiska lagar om styrelsearbete och verksamhetsområdet, förstå verksamhetens områden etc. men det handlar lite om det som du har lärt dig i din utbildning. Nej den kompetens man söker är det som människor via erfarenhet har lärt sig, det som kallas bildning. Exempelvis om företag jobbar med stora upphandlingar, kan det vara bra att ta in en person med en sådan kompetens i styrelsen. Eller när flyplanstillverkaren SAAB skulle exportera sin plan var det bra att ta med en person i styrelsen som kunde det politiska försvarsspelet, i det fallet Jan Nygren.

En annan kvinna med uddabakgrund som gått långt i styrelse världen är SvensktNäringslivs förre ordförande Signhild Arnegård Hansen. Hon startade Lantchips, är socionom och fött sex barn. Det är klart att en sådan person tillför och berikar en styrelse.

Det är klart att om Ursula Piëch inte varit gift med Ferdinand Piëch, hade hon säkert inte varit i den positionen som hon idag är i. Men underskatta inte den kompetens i bildning som denna kvinna har. Jag är dessutom helt övertygad om att man hade sett på henne på ett annat sätt om hon haft ”rätt utbildning” för styrelse arbete. I en framtida styrelsesammansättning behöver det vara rätt kvinna/man på rätt plats, än det som vi ser idag. ”Vilka är det som tänker som mig”.

Creative destruction..


Ur tomhet föds kreativitet, när alla ideer är prövade och uttömda då föds kreativiteten. Den Österikiske Nationalekonomen Joseph Schumpter (1883-1950) tog fram idéer i detta område. Han ansåg, att det var entreprenören som låg bakom den industriella revolutionen. Hans definition av entreprenören var, en person som tar fram nya produkter. Innovatören var en person som utvecklar redan existerande produkter. Han instiftade ett begrepp som han kallade för Kreativ förstörelse. Det innebär att radikala innovationer medföra ”förstörelse” av existerande strukturer, vilket är nödvändigt för att nya utvecklingsmöjligheter ska kunna få utrymme. Ett exempel på detta är Videoband och DVD skivor. Från mitten av 1970-talet, när videobandspelaren började bli var mans egendom, till 2000 talet, pågick det en kamp mellan olika Videobandstillverkare. Sonys Betamax som ansågs vara bäst, men dyrast, förlorade mot VHS. Sony började på nittiotalet använda sig av mindre och billigare band, men det slog inte ut VHS systemet. Sedan lanseras ett helt nytt system, DVD, och på ett par år dör videobandsmarknaden. Nästan all kunskap om tillverkningen av videoband var helt plötsligt oanvändbara.

Den vardag som möter företag handlar ofta om att bygga upp och välja bort. Det är sistnämnda är enkelt så länge det gäller produkter/tjänster som man inte trivs med eller tycker om. Men hur ofta är det så? För att ett företag ska kunna få någon trovärdighet måste de kunna tro på sina produkter eller tjänster. Det svåra blir då att ta bort produkter/tjänster som man gillar. ”kill your darlings”. Hur ska jag veta vad jag ska ta bort? Svaret är analyser både internt och i omvärlden. I det förstnämnda fallet kan man få ett visst grepp om det, men i det andra fallet är det betydligt svårare. Det har gått så långt att vissa marknader har sagt ”att omvärlden rör sig aldrig och vi behöver inte följa med den”. Bilindustrin är ett ypperligt exempel på detta. Fram till 2008 var mycket av tillverkningen inriktad på ett traditionellt synsätt, men i samband med krisen så kom miljöaspekten in i bilden. Hela marknaden skakades om, ”energislukande” märken som exempelvis ”Hummer” försvann. Idag tillverkas bilar som har en bränsleförbrukning ned mot 0,3 l/mil vilket ansågs omöjligt för 5 år sedan. Inom bilbranschen är det idag ingen som säger att marknader inte förändrar sig.

Så kontentan blir att hur du än väljer och förbereder dig inför det som komma ska, så vet man inte exakt vart det tar vägen. Ibland måste du ta tuffa beslut för att ge plats för det nya som ska komma, svårare än så är det inte.